Läs digitala utgåvan av dagens fullmatade DN här. No more tidningsfria dagar. dn.se/nyheter/las-da…

Peter Wolodarski på Twitter

Annandag påsk och ingen morgontidning. Jag erkänner – tidningsläsning på morgonen är viktigt för mig. Eller i alla fall en ritual som jag inte känner något behov av att bryta upp från.

Jag är till och med glad över att mina barn – barn av den digitala tidsandan – också bläddrar i tidningen på morgonen. Förvisso genom att börja med serierna, tv-tablån och de småfåniga ordvitsarna på ”Namn och nytt”-sidan. Men ändå.

Det är då lite störande att de dagar då man verkligen har tid att läsa tidningen länge är de då det inte kommer någon tidning alls i brevlådan. Det finns säkert goda skäl till att det är så, men för mig som tidningsläsare känns det lite bakvänt.

Och det tycker tydligen också tidningsförlagen. Numera stannar inte journalisterna i alla fall, utan nyhetsförmedlingen fortsätter, dock i andra kanaler. Och Peter Wolodarski utropar stolt att tidningen är ute. ”Fullmatad”. ”No more tidningsfria dagar”. Som om allt vore lika.

Det är det givetvis inte. Men annorlunda. Och därmed troligen bra. Men på ett annat sätt än det gamla ”bra”.

Men om vi ska hitta felen i den nya ekvationen (nej, jag vet att det är lite destruktivt och inte riktigt min grej…) så finns det ett antal saker jag ändå saknar:

• Simultanläsandet. Med en vanlig tidning går det att dela upp den och låta varje familjmedlem läsa sin del på sin del av bordet. Och om alla i familjen hade haft sin egen Ipad hade det kanske kunnat ersättas, men nu är vi inte riktigt där.
• Volymen. Textmängden i den digitala Ipad-versionen är mindre än i en vanlig Dagens Nyheter på helgen. Jag har inte räknat antalet tecken (det finns det andra som gör), men känslan är att det finns mindre att läsa i den digitala versionen.
• Korsordet. Möjligheten att fylla i korsordet med en blyertspenna (och ett suddgummi ibland) är en av helgens höjdpunkter.

Det finns givetvis ännu fler detaljer om man letar.

Men som sagt: att ändra är inte i sig fel. Problemet ligger kanske framför allt i att ge bilden av att allt är lika för övrigt. Det är det inte. Och i detta ligger kanske en del av tidningsbranschens stora utmaning. Att inse att de digitala kanalerna och den digitala affären som håller på att byggas upp inte svarar på samma fråga, inte tillgodoser samma behov hos läsarna som de gamla modellerna gjorde.

Först när man hittar sin nya roll, sin nya paketering och förstår varför just den produkten ska se ut som den gör, det är först då som de nya affärerna kommer att blomstra på allvar.

Tills mediebranschen och i synnerhet Dagens Nyheter har kommit på svaret på dessa nya frågor och nya utmaningar, tills dess tycker jag att de ska skicka ut en tidning till mig. Även på Annandag påsk.