Etikettarkiv: kultur

#51 Den fördomsfria staden

#blogg100, ,

Ju större stad, desto mer utväxling. Ungefär så kan väl Luis Bettencourts budskap summeras, om än något brutalt.

När jag tidigare på bloggen skrev något om stadens ekonomi kopplat till dess storlek var argumentet att en professionalisering och variation i yrkesgrupperna gav möjlighet att också öka inkomster: hela stadens ekonomi blev en vinnare.

Det är ju inte uteslutet – tvärt om: högst sannolikt – att samma sak gäller om variationen också blir större i kultur, etnicitet och i människors sätt att leva. Ju större variation, desto rikare stad rent kulturellt.

Ju fler pride-festivaler, ju fler moskéer bredvid synagogor bredvid kyrkor, ju fler underliga klubbar för ännu underligare musik, ju fler föreningar och sammanslutningar: desto bättre.

Om detta är sant, vilket mycket talar för, kommer det att ställas krav på öppenhet och tolerans. Många större städer idag, i synnerhet de vi ser som ”framgångsrika”, är just detta: de har både en bredd men också en tolerans mot olikheter, nya inslag och en utveckling.

Vi som lever i staden möter denna olikhet och denna mångfald varje dag. Den hjälper oss också själva att utvecklas. Den kanske rent av driver fram en specialisering, där vårt bidrag blir mer unikt och tilltalande. Det konforma och likriktade har svårare att sticka ut i stadens myller av unika personligheter och variation.

Öppenheten är förvisso inte bara fråga om ”framgång” eller ”evolution”. Det är också ett mindset, där vi bör vara toleranta även om det inte hade varit ”lönsamt”.

Men staden som fenomen mår bra av olikheter och av mångfald.

Och jag vågar påstå att även vi människor mår bra av just detta.

Språk och kultur

#blogg100,

Jag hör till dem som gärna ser mer språk-undervisning i skolan. Dels vanliga, traditionella språk. Dels programmeringsspråk.

Jag är dock övertygad om att det framför allt är engelskan vi kommer att behöva lära oss mer av. Engelskan är det moderna världsspråket, både på nätet men också i affärslivet i stort. Det finns säkert områden där affärer med fördel görs på det lokala språket eller enskilda händelser där franskan kan ha status som ett internationellt språk. Men överlag är engelskan oslagbart som verktyg för kommunikation över hela världen.

Men trots detta behöver våra barn lära sig även tyska, franska, spanska, ryska och kinesiska – och kanske även ännu mer. Inte allt, men ju mer desto bättre.

Varför? För att kultur och språk hänger samman. Det är genom att lära sig ett språk som man kommer kulturen nära och som man får en förståelse för historia, sammanhang och kulturell kontext. Språket hänger samman med hur vi som samhälle fungerar, vårt sätt att kommunicera och våra mellanmänskliga förehavanden.

Och även om vi kanske till nöds förstår och behärskar engelska betyder inte det att vi förstår hur en italienare har det. Ganska ofta tror vi – genom att vi kan kommunicera hjälpligt på engelska – att de vi pratar med ska förstå vad vi menar. Men så fort frågan eller meningen vi formulerat innehåller någon sorts bakgrundsförståelse (alltså frågor som bygger på kontext eller sammanhang) är risken stor att den på andra sidan bara kan höra meningen, men inte tolka den rätt.

Man kan kanske formulera tesen så här: vi behöver lära oss språk för att förstå kulturer.

Vill du göra affärer med Frankrike, behöver du förstå den franska kulturen. Ett bra sätt att få den förståelsen är genom att lära dig franska. På samma sätt givetvis med engelskan: vill du göra affärer med USA behöver du lära dig kulturen och kontexten. Det får du via engelskan.

Kulturer kommer vi fortsatt att behöva, ha olika och vilja förstå. På så många sätt och på så många plan.