Etikettarkiv: export

#96 Kompetensklustret att vårda

Skälet till att digitaliseringen och globaliseringen inte gjort begreppet ”plats” oviktigt – det är ju snarast tvärt om – är för att vi människor söker oss till andra människor.

Det är inte svårare än att vi är sociala varelser. Och det visar sig att vi gärna vill vara med många andra människor, i synnerhet är det intressant att ta rygg på extra smarta, framgångsrika eller intressanta människor.

Staden erbjuder allt detta, men framgångsrika städer erbjuder också en grad av specialisering, där vissa städer har en extra stark pool av kunskap inom ett ämne, en annan stad är starkare på något annat område.

Typexemplen är väl San Francisco som erbjuder high tech-bolag, Los Angeles är platsen för filmfolk, New York erbjuder världens bästa finans- och medieindustri, Milano och Paris är bäst i världen på mode. Och så vidare.

Hur man bygger upp ett kluster med en viss kompetens eller kapacitet det är en svårare fråga. Men om det finns något att bygga på så är givetvis det något som måste utvecklas och förädlas, inte minst av stadens företrädare.

Jag vågar påstå att Stockholm – kanske tillsammans med Göteborg och Malmö, men förenkelhetens skull begränsar jag resonemanget här till huvudstaden – har några av världens bästa ingenjörsföretag och arkitektkontor som sitter inne med spetskunskap inom stadsutveckling och urbanisering.

Det är något vi får erkännande för regelbundet, men ändå är det relativt osynligt i den officiella bilden av Stockholm.

Det finns i praktiken två problem.

Det ena är att Stockholm inte synliggör denna kapacitet och kompetens. Vi borde utnyttja det faktum att vi sitter inne med fantastiska begåvningar och otroligt starka företag på glödheta områden.

Men vi är också dåliga på att vårda det nätverk, det kluster, som om det fick blomma ut blev självförstärkande och skulle locka till sig kompetens och begåvningar från hela världen. I det senare avseendet tror jag faktiskt att vi har ett jobb att göra även inom industrin. Vi borde själva bli bättre på att vårda våra nätverk, stärka det kollegiala, berömma våra kollegor och tala väl om projekt som görs av industrin i stort.

Jag tror att Stockholm har en möjlighet att bli ett världsledande kluster för stadsutvecklingsfrågor. Men det krävs en del ytterligare för att den bilden både ska bli trovärdig och hörd.

#89 Det svenska perspektivet

Just idag är jag på Island och kommer i morgon att ha konferens med mina kollegor i de nordiska länderna om just utmaningar och möjligheter för nordiska arkitektkontor.

På agendan står både en generell överblick över läget på de olika marknaderna, men också en djupdykning i frågor som arkitektutbildningens funktion, upphandlingsfrågor och urbaniseringen.

Dessutom kommer vi att kort beröra frågan om exportmöjligheterna för svensk och nordisk arkitektur.

Det är givetvis allas önskan att få nå ut med sin kunskap i världen. Det gäller inte bara för oss här i Norden. Tvärt om ser vi ganska många försök från företag runt om i världen att ta sig in på den svenska marknaden.

Så långt är det självklart att även vi måste se till att visa upp vår förmåga som bransch i världen.

Men det finns ett lite större uppdrag också: det är att vi inte bara har bra arkitekter i Sverige, de är dessutom kanske annorlunda än många andra.

Inte minst kopplat till urbaniseringen och stadsutvecklingen. Jag kan inte bedöma varje lands kompetens, men från vad jag har hört vågar jag påstå att vi just i Norden och i synnerhet i Sverige har en unik förmåga att förstå stadens utveckling och hur vi bygger hållbara stadsmiljöer.

Exemplet med Pittsburg och konferensen P4 är ett gott exempel på detta. Och jag är övertygad om att det finns många, många fler.

Det är alltså inte bara så att vi behöver visa upp vår kompetens för att möta den globala konkurrensen. Vi behöver också i stort få in fler som kan och förstår de moderna möjligheterna – och utmaningarna – med urbaniseringen.

Där tror jag att vi kan ha något helt unikt att bidra med.