Etikettarkiv: big data

“We’re on the verge of a historic moment”

blogg, , ,

Det är kanske varken överraskande eller särskilt dramatiskt att Google nu ger sig in i diskussionen om städerna och hur de fungerar. Tvärt om känns det som om de redan har gjort det en tid.

Fast jag blir ändå glad när jag läser om Googles projekt “Sidewalk Labs“, som ska undersöka hur modern teknik ytterligare kan utveckla städerna. Målet är att göra städerna ännu mer hållbara, både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Daniel L. Doctoroff ska leda Sidewalk Labs, och jag delar hans uppfattning om att tidpunkten är helt rätt.

– We’re on the verge of a historic moment for cities, säger han till New York Times.

Teknik som mobiltelefoner, sensorer, big data och mycket annat skapar enorma möjligheter att förbättra våra städer och hur vi planerar dem.

Det saknas ju inte tankar om detta, men Googles inträde och engagemang kommer definitivt att hjälpa till att öka engagemanget för de här frågorna.

Jag tror nämligen att det både behövs mer förståelse för digitaliseringens konsekvenser hos företag och organisationer som jobbar med den fysiska samhällsbyggnad. Men det behövs också ökad förståelse för hur vår fysiska miljö och städernas logik hos företag, organisationer och individer som har det digitala fokuset.

Google kan bli bryggan mellan båda dessa världar, om det vill sig väl.

#79 En stad av mycket och många

#blogg100, ,

Staden består av människor. Varje individ fattar sina egna självständiga beslut och skapar sitt eget liv i staden, delvis i samverkan med andra men också självständigt.

Men staden består också av en stor mängd människor: det är inte bara enskilda individer utan kollektiv. Då blir det intressant att titta närmare på hur större grupper beter sig, inte bara vad enskilda gör. Statistik och det mer moderna begreppet ”big data” har lärt oss att se mönster och hitta trender, där medelvärden säger minst lika mycket om staden som den enskilda människan.

Ju fler människor desto bättre medelvärden. Ju fler människor desto mindre intressant blir den enskilda människan för att förstå helheten.

Men lägg till detta teorierna för komplexa system och den så kallade ”fjärilseffekten”.

Den amerikanske meteorologen och matematikern Edward Lorentz skapade ett matematiskt system för att förutspå vädret. Det byggde på en lång rad faktorer, och skapade på så sätt ett väldigt komplext system – precis som vädret ju är ett väldigt komplext system. Systemet han skapade blev just så komplicerat och komplext han hade önskat och det verkade inte på något tydligt sätt upprepa sig, utan utvecklade hela tiden nya “vädersystem”.

Han gjorde vid ett tillfälle en paus i systemet och ville starta om ”vädergeneratorn” med data vid en viss tidpunkt tidigare. Han förväntade sig att hans väderekvationer skulle ge samma resultat som första gången.

Men visade sig att förändringarna blev väldigt stora från hans första körning. Skälet till detta visade sig vara att även väldigt små avvikelser, i det här fallet på grund av avrundningar, på sikt ger väldiga konsekvenser.

Ett vingslag från en fjäril i Brasilien kan – enligt ett sådant resonemang i alla fall – till slut ge upphov till en tornado i Texas.

Slutsatsen var att komplexa system kan påverkas väldigt mycket av även små variationer.

Det är inte uteslutet att den lilla människan som kanske ibland mest ses som en avrundningsfel i diskussionerna om stadens utveckling, kan få väldigt stora konsekvenser i hur staden fungerar och hur systemet i stort beter sig.

 

#76 Hemnet-hemmet

blogg,

Sveriges kanske allra hetaste arkitekter just nu Tham & Videgård har tillsammans med Hemnet gjort en ganska spännande övning, när de har analyserat den data som Hemnet samlat på sig under förra året till ett fysiskt hus.

Över två miljoner människor har under 2014 tillsammans genererat över 200 miljoner klick, som sedan summerats ihop till ett gigantiskt medelvärde och sedan översatts till ett hus, som då ritats av Tham & Videgård.

Detta fiktiva hus, som inte finns ännu, men som säkerligen kan komma att byggas, har 4 rum och 120 kvadratmeter. Det är målat i falu rödfärg. Bänkskivorna i köket, som för övrigt har en öppen planlösning, är av sten. Badrummet är helkaklat och har ett öppet takfönster.

Arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård har skapat ett modernt, men ändå väldigt klassiskt hus, med en hel del drag och grepp som ändå skapar ett hus med egna meriter.

Risken med ren data, i synnerhet om de används för att förstå människor, är att det blir opersonligt och tekniskt.

För att göra en kanske halsbrytande parallell: för några år sedan gjorde en forskare en analys på jazzmusik, och kunde konstatera att den musik som gav sväng och soul inte alls precis på taktslaget, utan med en liten, liten fördröjning. En dator, som hade skapat musiken själv, hade inte kunnat åstadkomma den nyansen (om den inte hade fått den instruktionen såklart), och det mänskliga bidraget var i det exemplet ovärderlig.

Tham Videgård har bidragit med det som bara en människa och arkitekt kan göra: att tolka önskningarna och sätta in det i en mänsklig berättelse.

Hemnet-hemmet är ett bra exempel på hur data kan användas för att förstå och tolka samtiden, även om det givetvis också är ett bra pr-jippo. Jag är övertygad om att data kan komma att användas (kanske redan görs) för att förstå hur staden används och hur den utvecklas.

Själva Hemhet-hemmet sägs kosta knappt 2,8 miljoner, om det skulle byggas. Det låter som ett fynd.

Kolla in Hemnet-hemmet här. 

#8 Big data och trafiken

#blogg100, , ,

Häromdagen skrev Svenska Dagbladet om ett nytt projekt för att förbättra planeringen av trafiken, där det går att ta hänsyn till olyckor, tillfälliga händelser och annat som inte går att förutse.

Jag skrev en uppmuntrande kommentar om detta tidigare i veckan.

Men det finns en dimension ytterligare. Jag har ju länge följt den digitala utvecklingen och sett framväxten av begreppet “big data”, där stora datamängder kan möjliggöra nya insikter som vi tidigare inte kunde få. Med denna teknik kan vi se nya mönster i affärssammanhang, hur kunder i en affär rör sig, hur mobiltelefonerna används, när, var och hur och till vad. Uppräkningen av tillämpningar kan göra hur lång som helst. Liksom givetvis en lång rad potentiella baksidor, även om det är en helt annan historia.

Det är ju via en sorts big data-analys som Google visat sig vara väldigt duktiga på att förutse influensan, långt innan sjukvården upptäcker samma fenomen.

Jag tror, i ljuset av “big data” och stadsplanering, att vi även kommer att kunna analysera trafikmönster både i realtid och historiskt, och med detta i ryggen kunna göra förändringar i trafiken så att vi löser upp befintliga problem och anpassar oss till trafikens verklighet.

Redan idag sitter givetvis trafikplanerarna på massor av dataunderlag. Men jag tror att vi kommer att kunna vara snabbare i anpassningen av trafiken om vi också lyssnade hela tiden, inte bara då och då.

Kanske behöver trafikplaneringen ett ännu större mandat att kunna lägga om, att hitta en flexibilitet.

Jag gissar att det redan sker en hel del i att analysera trafikmönster och beteenden i trafiken. Jag är övertygad om att det går att göra ännu mer.