Häromdagen skrev Svenska Dagbladet om ett nytt projekt för att förbättra planeringen av trafiken, där det går att ta hänsyn till olyckor, tillfälliga händelser och annat som inte går att förutse.

Jag skrev en uppmuntrande kommentar om detta tidigare i veckan.

Men det finns en dimension ytterligare. Jag har ju länge följt den digitala utvecklingen och sett framväxten av begreppet ”big data”, där stora datamängder kan möjliggöra nya insikter som vi tidigare inte kunde få. Med denna teknik kan vi se nya mönster i affärssammanhang, hur kunder i en affär rör sig, hur mobiltelefonerna används, när, var och hur och till vad. Uppräkningen av tillämpningar kan göra hur lång som helst. Liksom givetvis en lång rad potentiella baksidor, även om det är en helt annan historia.

Det är ju via en sorts big data-analys som Google visat sig vara väldigt duktiga på att förutse influensan, långt innan sjukvården upptäcker samma fenomen.

Jag tror, i ljuset av ”big data” och stadsplanering, att vi även kommer att kunna analysera trafikmönster både i realtid och historiskt, och med detta i ryggen kunna göra förändringar i trafiken så att vi löser upp befintliga problem och anpassar oss till trafikens verklighet.

Redan idag sitter givetvis trafikplanerarna på massor av dataunderlag. Men jag tror att vi kommer att kunna vara snabbare i anpassningen av trafiken om vi också lyssnade hela tiden, inte bara då och då.

Kanske behöver trafikplaneringen ett ännu större mandat att kunna lägga om, att hitta en flexibilitet.

Jag gissar att det redan sker en hel del i att analysera trafikmönster och beteenden i trafiken. Jag är övertygad om att det går att göra ännu mer.