Jag har nu kommit en dryg tredjedel in i projektet #blogg100, med tankar och reflektioner om staden och dess utveckling. En del av inläggen har av olika skäl varit lite mer detaljerade och kanske till och med något aparta.

Jag funderar ibland själv på om jag är lite för slarvig och för dåligt påläst, när jag kastar mig ut, helt utan en ordentlig utbildning och med ganska grund kunskap om den pågående debatten, och publicerar en massa tankar om staden och dess själ. Går det att göra det så? Borde jag inte skaffa mig en ordentlig examen, läsa fler böcker, gå fler kurser?

Jo, säkert. Det hade nog verkligen inte skadat. Men å andra sidan: det borde heller inte behövas.

Jag vill inte förringa experternas bidrag: tvärt om. I min roll som vd för STD-företagen företräder jag både direkt och indirekt en enorm kompetens och kunskap som verkligen skulle behöva användas väldigt mycket mer av politiker, stadsplanerare, tidningsredaktörer, seminariearrangörer.

Men jag råkar också vara övertygad om att samhället faktiskt inte enkom byggs och utvecklas av experterna eller eliterna. Det är vi alla som är med och påverkar.

Jag råkar också tro att det är väldigt många perspektiv som måste vägas in när vi nu vill utveckla samhället och de platser vi bor på. Det handlar om teknik och form. Det handlar om statistik och bra data för att förstå mönster. Det handlar om en politisk och kanske ideologisk bild av hur vi vill att samhället ska se ut. I allt detta måste fler röster höras.

Ibland tror jag till och med att det finns en fara i att vi stirrar oss blinda på detaljerna, utan att överblicka de större, långsiktiga målen. Den större visionen, målet och syftet med staden, den behöver vi vara många som diskuterar.

Jag kommer inte att kunna bidra med några detaljer om hur vi bygger staden framöver. Däremot hoppas jag med mina inlägg och mina reflektioner kunna ytterligare bidra till den mångfald av åsikter som krävs om vi ska bygga en stad för alla, en stad som utvecklas och en stad som lever.