Kontinentalplattorna rör sig med dramatisk hastighet just nu. Gamla sanningar om var nya idéer föds – och var de sedan omsätts i produkter – behöver utmanas.

Ett modernt talesätt lyder så här: “America innovates, China replicates, Europe regulates”. Och under lång tid har detta fångat en ganska bra bild av utvecklingen både här i Europa, Kinas styrkor och framgången för USA. 

Denna formulering kan dock behöva ändras – delvis för att utvecklingen gått vidare och inte minst Kina är något annat idag. Men också för den utveckling vi ser i USA just nu.

Låt oss börja med Kina. Det är uppenbart att Kina har varit hela världens fabrik under lång tid. Det gäller billiga plastleksaker, men också högteknologiska produkter och avgörande delar i långa leverantörskedjor. Kina gör allt till alla. 

Men numera är Kina inte bara en fabrik, som gör sådant som andra har tänkt ut. Kina håller på att bli världsledande på flera mycket avancerade teknikområden.

För det första: Kina bygger sin produktionskapacitet inte i första hand på billig arbetskraft, utan även på högteknologiska produktionsanläggningar. Deras produktionskapacitet idag är långt ifrån den manuella, smutsiga och low-tech-industri som många nog tänker på.  

Men även inom teknikutvecklingen har Kina utvecklats snabbt. Ett uppenbart exempel är Kinas kapacitet kring solceller, samma sak med batteriteknik, inte minst till elbilar. 

När resten av världen försökte stoppa Huawei slutade det med att bolaget istället utvecklade egna lösningar och blev starkare, även tekniskt, än någonsin.

Det senaste exemplet gäller Deepseek, AI-tjänsten, som fick resten av AI-aktörerna att sätta kaffet i vrångstrupen. 

Kina är förvisso experter på produktion, men i allt större utsträckning på innovation.

När det gäller USA, så går resan åt andra hållet. Sedan Donald Trump åter klev in i Vita Huset har det mesta handlat om hur illa det står till med USAs position i världen.

De extrema tullarna skulle få tillbaka produktionen till USA, sades det. Det är mycket oklart hur väl detta kommer att lyckas – om det alls går.

Men värre är att USA också aktivt har givit sig på en avgörande aktör i innovationssystemet: universiteten. Genom sina hårda tag mot den fria forskningen och akademiska ledare undergrävs förtroendet för och kraften i USAs viktigaste tillgång: nytänkande, entreprenörskapet, innovationen. 

USA rör sig bort från “innovate” och söker sig mot “duplicate”. Kina visar sig vara både “duplicate” och “innovate”. 

Kvar står Europa med sina regleringar. Det finns hoppfulla tecken på att politiken inom EU och medlemsländerna inser utmaningarna med den tidigare regleringsivern, så även här hemma sker en utveckling.

Men det är uppenbart att den gamla uppdelningen av var innovation, produktion och reglering sker, den uppdelningen stämmer inte så bra längre.