Det är svårt att leda paneler på en scen. Och svårigheten kommer från många olika håll.
- Valet av ämne är en svårighet. Det gäller att det finns ett intresse hos lyssnarna – gärna något aktuellt ämne. Frågeställningar som inte någon i publiken funderar på tenderar att bli ointressanta. Detta tror jag dock att de flesta lyckas hyffsat med. Även arrangören lär ha lite koll på vad folk pratar om kring kaffeborden.
- Valet av paneldeltagare är ett annat. Det gäller att hitta personer som tar för sig, som sticker ut och som vågar vara lite provocerande. Gärna sådana som formulerar sig i ”one liners” och i twitter-vänligt format. Detta är också något som brukar fungera. Bortsett när den egna personalen ska kvoteras in. I synnerhet när chefen måste vara med av politiska skäl…
- Spännvidden mellan paneldeltagarna är också viktigt. Det gäller att inte alla tycker lika. Att ha begåvade samtal kan ibland fungera, men enklast är att bygga diskussionen på konflikter, där deltagarna i diskussionen tycker olika och där olikheterna får synas. Detta är en punkt där många går bet. Många paneler bygger på att ett budskap ska kablas ut, inte på att en fråga ska vändas på och belysas från olika håll. Om ett visst budskap ska marknadsföras, kanske en intervju eller en föreläsning är ett bättre verktyg.
- Moderatorn spelar också roll, såklart. Det måste vara någon som både kan hålla en röd tråd i diskussionen, som kan elda på med frågor som håller diskussionen levande, som kan fånga upp frågorna som uppstår under debatten och som kan känna av atmosfären i rummet. Det kräver som regel att man är påläst, förmåga att lyssna, avbryta när det är lämpligt och våga släppa kontrollen när stämningen är sådan. Det är inte alla som förmår vara kritisk, ifrågasätta och att driva på.
- Dessutom: lokal, ljussättning, möblering och övrig inramning kan spela stor roll för resultatet.
Och lika lätt som det är att lyfta fram problemen, lika svårt är det att göra en enkel att-göra-lista för att lyckas med sin panel.
Det är bara genom att ta uppdraget på allvar, att lägga fokus på detaljerna och kanske även ta hjälp om man inte själv känner sig kapabel som man kan lyckas.
Å andra sidan kan belöningen vara desto större. Lyckade paneldebatter kan vara mycket givande, underhållande och informativa.
Mycket bra sammanfattat. Lite som en att-göra-lista ändå eller kanske snarare en att-tänka-på-lista. :) /ylva.
Intressant att läsa om hur du tänker Magnus!